Tack för den här gången Kalifornien!

Vi har nu spenderat våra sista semesterdagar i San Francisco.

Tredje dagen i SF lämnade vi vårt hostel tidigt för att hinna före alla andra turister till Muir Woods. Vi åkte över Golden Gate bron...
..för att komma till andra sidan där Muir Woods ligger. Den delen av nationalparken som vi skulle besöka ligger i en dal och eftersom vi var tidigt ute låg det fortfarande dimma över skogen när vi började vår färd ner i dalen.
Efter en lång och slingrig väg kom vi så äntligen fram. Vi var näst intill ensamma och det enda som hördes i skogen, förutom våra egna steg, var en porlande bäck. Det var nästan magiskt. Luften var sval och doftade skog och fuktig skogsmark.
Muir Woods är en av få platser där det fortfarande står flera hundra år gamla Redwoodträd, som tidigare växte över hela USA. Det var en mäktig känsla att vandra bland de gamla träden.
Efter en väldigt lång och brant vandring kom vi upp till utsiktsplatsen. Där kunde vi se den vidsträckta skogen. Det var en andlöst vacker utsikt.
Här uppe var det också betydligt varmare än nere i den fuktiga dalen.
Under vår vandring ner igen hörde jag det prassla i en buske intill stigen, jag vänder mig om och förväntar mig att se en stor fågel eller dylikt. Där står istället ett rådjur och tuggar i lugn och ro. Det är så nära att jag skulle kunna sträcka ut handen och klappa det. Jag blir så rädd att jag håller på att både ramla bakåt och dra med mig Tomas i fallet (det är väldigt brant båda sidorna om stigen). Rådjuren tar inte någon större notis om oss utan äter lite till innan det traskar vidare. Det var en häftig upplevelse.

Strax efter lunchtid är vi tillbaka i stan igen och beslutar oss för att se Lombard street som har en del känt som "The Crookedest Street" - världens krokigaste gata. Den har 8 skarpa kurvor och en hastighetsbegränsning på 5 mph.
Vi fortsätter Lombard Street ner mot North beach...
... och Washington square där denna katolska kyrka ligger där Marilyn Monroe och Joe DiMaggio tog sina bröllopsbilder (gifte sig gjorde dem i Cityhall, eftersom de båda var frånskilda sedan tidigare).
Vi promenerar längs Columbus Street i North Beach, även känt som Little Italy, och passar på att få lite riktigt kaffe på ett litet Italienskt café.Väggmålning vid Little Italy/Chinatown.
Vi gick igenom Chinatown (det andra största efter New York). Vi passade även på att handla lite ätpinnar och annat smått och gott.
Vi letade upp ett mysigt ställe i Little Italy där vi åt hemlagad Italiensk pasta och drack vitt vin. Kvällen avslutades sedan med en "Hot Fudge Sunday" på Ghirardelli Square.

Nästa dag tog vi lite sovmorgon innan vi hoppade på bussen till Golden Gate park för att besöka Japanese Teagarden.
Golden Gate Park är enormt stort, Japanese Teagarden är ganska litet men väldigt fint. Här kan man drick grönt té i den fridfulla trädgården. Eftersom det var en ganska varm dag var vi dock inte så sugna på varmt té.
Vi hoppade istället på en annan buss som tog oss till Alamo Square, där man hittar de berömda "Painted Ladies". Det är även känt som "Postcard Row" och syns bl.a. i introt till "Huset fullt" (om det är någon som minns den serien). Det är också mysig park, men vacker utsikt över stan i flera riktningar. Dessa hus är väldigt fina, men sen är San Francisco också fullt av fina hus.
En annan sak som San Francisco också är väldigt känt för är "Cabel cars" eller spårvagnar. Vi trodde i vår enfald att det var så man tog sig fram i SF innan vi kom hit, men det visar sig att det finns ungefär två linjer och dessa brukas endast av turister. Väntan till en av linjerna vid Fishermans Wharf är upp till en timme, vi väntade i 50 minuter och fick inte ens chans att hänga ut från vagnen (som det gör på film). Det var väl kul att åka, men knappas värt all väntan.
Union Square (dit linjen går).
Vi gillade maten i North Beach så pass mycket att vi beslutade oss för att det fick bli Italienskt igen och hittade en restaurang med ett bord exakt där Columbus och Stockton går ihop, vilket innebär att vi hade fönster åt tre håll mitt i en korsning när solen sakta gick ner över staden.

Just utanför gick också vår buss hem. Vi åkte tillbaka till hostelet för sista gången...

Så här såg utsikten från vårt hostelfönster över San Francisco ut.
Idag var sista dagen och vi tänkte passa på att se lite av omgivningarna runt San Francisco.

Vårt första stopp var Sonoma. Vi stannade först inne i Sonoma och åt lunch på en innergård tillhörande Italiensk (surprise!) restaurang. Vi satt i skuggan under ett tak av klängväxter och lyssnade på en porlande fontän. Man kan ha det sämre...

Sedan åkte vi runt bland vingårdarna och njöt av utsikten.
Vårt nästa stopp var Berkeley, känt för ett mycket gammalt universitet, men också för sina många bokaffärer. Efter att först ha lyckats leta upp en bokaffär som tyvärr hade stängt, köpte vi glass och promenerade runt (om det nu skulle finnas så många bokaffärer kan de ju inte vara så svåra att hitta). När vi just hade gett upp hoppet hittade vi denna guldgruva med vansinnigt billiga begagnade böcker. En vanlig pocket för 3.98 (ca 28 kr). Både jag och Tomas gjorde riktiga fynd. Det fanns också alla typer av böcker och då menar jag ALLA.
Därefter började tyvärr vår sista dag i San Francisco lida mot sitt slut och vi åkte mot flygplatsen och hotellet där vi ska spendera vår sista natt.

Nu sitter jag här och de senaste tre veckorna känns både som otrolig långa (med tanke på allt som har hänt) men också väldigt korta (var tog dem vägen?).

I vilket fall har det varit helt fantastiska veckor!

Nu säger vi tack för den här gången, godnatt och adjö till San Fransisco, Californien och USA.