Jävla november

Det är mörkt, kallt och trist. Det klassiska vintervädret har infunnit sig i Stockholm som karaktäriseras av en temperatur runt nollstrecket, jämngrå himmel och gärna någon typ av ihållande nederbörd. Välkommen november, december, januari och februari...

Det finns dock några ljuspunkter även så här års. En ljuspunkt är att träffa vänner och gamla kollegor. Igår var en sådan kväll. Det var middag på Vapiano med min chef, min före detta chef och en tidigare kollega. Grymma tjejer som jag alla beundrar mycket! Det var verkligen fantastiskt att få samla dem alla en kväll! Det utbyttes tankar och åsikter om jobb, familj och mycket mer. Jag hoppas verkligen att det inte låter det dröja alltför länge innan vi alla kan ses igen.

Idag började dagen med förseningar i tunnelbanan, vilket innebär fruktansvärt mycket folk. Alla novembertrötta, tysta och irriterade. Första tåget gick inte ens att komma på, eftersom det redan var fullt när det kom. Till slut, väl framme vid jobbet, lyste dock en man i hissen upp min dag med sitt ganska "osvenska" bemötande. Tänk vad bara några trevliga ord kan göra skillnad, som dessutom avslutas med "ha en bra dag!". Mer sånt! Vi svenskar kan vara så fixerade vid att alla relationer måste vara så genuina. Jag säger: Mera amerikansk ytlighet! Inte istället för våra genuina relationer, men utöver dessa. Det är nog extra viktigt så här års när allt man ser är bleka, allvarliga, trötta ansikten och nedslagna blickar. Se och bekräfta dina medmänniskor, det kan göra någons dag.

Byt några ord om vädret med någon i hissen/på tunnelbanan/på bussen/i bankomatkön och avsluta med ett leende och önska dem en bra dag!